yosh..

So, eftersom jag inte har något annat att blogga om (förutom att jag sitter i min mormors kök med den där Michelle och yogar) tänkte jag dra igenom lördagens tågfärd hem från Lindis überfekke.
Jag sitter på tåget, sliten, trött och allmänt borta då en man sätter sig framför mig. Tystnaden sänker sig i vagnen och jag fastnar ointresserat med blicken nånstans utanför fönstret. Så jag sitter i trans tills jag hör;
"Ursäkta, ursäkta? Hej. Ursäkta?"
Och tittar upp. Då är det mannen framför mig som pratar.
"Vad heter du? Hur gamma är du? Var bor du? Jag trodde du var 19. Har du pojkvän?"
Efter ett jakande svar på sista frågan lämnade han mig ifred.
Jag måste skaffa mig en pojkvän, det blir så mycket fridfullare på tunnelbaneresorna då..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0